Vad är en ekonomibyggnad och vad har den betytt historiskt? Redan under den förindustriella fasen hade ekonomibyggnaden en viktig funktion när det gäller djurhållning, förvaring och andra arbetssysslor. Inte sällan fanns det redan då en dedikerad byggnad för respektive ändamål på gården. Rådande naturförhållanden, traditioner och näringar har gjort att ekonomibyggnadernas placering och utformning har skiftat med tiden. Av naturliga skäl har även konstruktionssätt och byggnadsmaterial förändrats.
Visste du om att majoriteten av de ekonomibyggnader som finns kvar idag är uppförda någon gång i tidsspannet 1870- till 1940-tal? Skulle du stöta på en ekonomibyggnad som går att datera till 1700-talet eller äldre så har du haft tur, dessa är mycket sällsynta. Då har de i regel tillhört gårdens magasin eller stallar.
Den tekniska utvecklingen, modern jordbruksdrift, självhushållets försvinnande och rationaliseringar har gjort att många av de traditionella ekonomibyggnaderna spelat ut sin roll helt eller fått en annan funktion – exempelvis gamla smedjor, magasin, lador, småfähus, brygghus och kvarnar. Så kallade överloppsbyggnader har en tynande tillvaro i dagens Sverige. Att bevara lador och ladugårdar har visat sig vara särskilt utmanande. I vissa delar av landet inrymde bondgårdens ladugårdslängor samtliga nödvändiga funktioner. En enda länga kunde inhysa stall, fähus, foderlada, loge, sädeslada och vagnbod.